Har passerat fyrtiosträcket och är väldigt nöjd med det. Tre barn och en fru. Jag känner ofta att jag ”borde” och får alltid ångest då jag inte presterar det jag tycker att jag borde. Även om jag inte ens är säker på vad det var jag egentligen borde. Ja, ni förstår, jag är som de flesta. Men jag skrev en bok och det är jag förbaskat stolt över. Jag menar, det fanns hur många skäl och möjligheter som helst att inte ro projektet i land, men jag gjorde det. I boken berättar jag min historia ur perspektivet att jag var en barnstjärna som liten. Kändisskapet och allt det upphöjda gav enormt fina erfarenheter men jag tror det blev för mycket. Alkoholen blev en god vän och hjälpte mig hantera livet. Hantera och hantera. Den sköt helt enkelt upp tankarna på det viktiga. Jag bröt med Stockholm och ett osunt leverne och drog till Malmö och flygledarutbildningen. Det var MITT val och viktigt för mitt inre. Idag jobbar jag som flygledare men har en kreativitet inom mig som vill ut. Hur? Det får jag se. Kanske fler böcker.